Dirsek...

Åter en ”sval” natt ombord. Vinden i Datca är en liten befrielse. Mycket varmt ställe med en vind som sällan går under 10 m/sek. Låter jobbigt men ekvationen lyder: 35 grader och 10 m/sek = perfekt. Vi käkade frukost och gjorde loss och gled ut i viken. Vinkade även av killen som jobbat frenetiskt sen vi kom på grannbåten. En Lagoon 500 och förmodligen var han anställd att putsa upp båten inför ägarens ankomst eller så är han anställd och boende på båten för att konstant hålla den i toppskick. Sedan vi kom i förrgår kväll till nu på morgonen gned han med en trasa och en flaska polish. Imponerande men samtidigt lite löjligt.
Enligt plan skulle vi få en bra slör på mellan 10-15 m/sek. Och det fick vi också. My Elfri bara forsade fram och vi bara njöt i förmiddagssolen. Vår plan är att gå till Dirsek som ligger längst västerut på Bozburun-halvön. Glädjen varade bara drygt en timme. Vinden avtog snabbt och nu var det plötsligt bara 3-4 m/sek. Förmodligen ett fenomen på grund av dom höga bergen väster om Datca. Har läst mig till att det ”alltid” blåser mycket i och runt Datca. Vi hittad en vik som på pappret såg fin ut. Aktur Kovanlik. Här skulle det bli lunch och bad innan vi seglade vidare dom 6 NM till Dirsek. Atkur var precis så fint som vi hoppades på så det blev ett antal timmars slappande på däck, snorklande och lunch. Imponerades av hur klart vattnet var. Sikten under vatten kändes oändlig.
Solen började gå ner och vi ville komma fram innan det var mörkt så vi drog iväg över bukten. Vi hade aldrig varit i Dirsek innan och hade inga större förhoppningar men vi slogs faktiskt av häpnad. En stor vik/bukt och längst inne i denna låg en betongkaj och en liten restaurang. Många båtar hade förtöjt längs bergsväggarna så vi trodde nog det skulle vara trångt vid kajen. Men det låg bara en båt där så det var inga problem. Det blev genast bad då värmen fortsatte även om skuggan nu kommit och en skön fläktande vid svalkade en del. Återigen förvånades vi över klarheten i vattnet. När man stod på däck och tittade ner så kändes det som man tittade ner i ett glas vatten. Restaurangen hade sina bord ända nere på kajen och vi uppmätte nytt rekord från båten till bordet. 1,5 meter.
Vi valde dock inte detta bord då vi kände att vi ville komma bort lite. Tog ett ca 20 meter därifrån…

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-