Söndag och vilodag!
Molnen låg tunga och det stänkte lite lätt. Vi sjösatte dingen och tuffade in för att handla lite på Konzum. Jag föreslog att vi skulle stanna till hos vår catamarangranne med dansk flag och kolla om dom behövde ha nåt i affären. Med två små barn och i detta blåsiga och regniga väder hade jag inte varit bekväm och sätta dom i dingen,då hade jag själv uppskattat om nån knackade på, men deras dinge var borta. 
Ytterst i hamnen låg lillasyster MyElfri II, konstigt men kul när vi dyker upp på samma ställe. Ganska kul att vi kan följa henne på vår AIS, ett transpondersystem som gör det möjligt att följa båtar, deras rörelse, identitet, etc.
Vi hinner bara fästa dingen så öppnar hela himlen sig och det bara vräker ner och det blåser upp rejält. Det blev en snabb tur in i affären och handla det vi behövde. Hade tänkt en längre utflykt på ön men vi vågade inte lämna vår båt för länge utan uppsikt. Inte så kul att komma tillbaka och ankaret släppt. Vi kunde se på skärmen hur båten hade rört sig och hur ankaret sitter. 50 m kätting och det satt fast bra på botten, men man vet ju aldrig. Vi har en kompis vars ankare hade släppt och båten glidit iväg och det vill man inte vara med om.
Det blev en lugn dag med nya korsord och böcker. Vi hade tänkt oss en middag på kvällen i gamla stan men när det fortsatte att vräka ner kändes det mest bekvämt att stanna kvar i båten. Vi har ju mat, värme och varandra så det går ju ingen nöd på oss precis.
Måndag.
Idag var planen att vi skulle segla till Vela Luka, på samma ö, men en större hamn och om det skulle fortsätta regna kanske vi skulle hyra en bil. 
Inga stora vågor men vinden i nacken, så upp med code-zero. Jag brukar sällan bli sjösjuk men kände att det kröp på. Jag botade det med att lägga mig på soffan och blunda och lyssna på ett kapitel på ljudboken. Jag somnade till och vaknade när Bengt satte fendrar och hamn i sikte. En stor envis segelbåt försökte gasa på och köra om oss men tji fick han. Det såg fullt ut i hamnen på kajen men en del bojar som man kan förankra i. Där fanns en enda plats på kajen mitt i smeten där vi kunde ligga långsides. Vi siktade på den och hoppades få lov att ligga där. Vi hade inte haft landström och tankat vatten på några dagar så vi ville helst ligga vid kaj. Hamnkaptenen kom och det var ok och vi betalade nöjt 500kuna= 750 kr för den perfekta platsen. Det såg ganska roligt ut med vår båt som är 12x7 m ligger bland alla fiskebåtar. Har ett dåligt minne från denna hamn då vi för några år sedan blev tvungna att åka till sjukhuset efter jag blivit stucken av en sjöborre i foten när jag snorklade. 
En promenad i stan och lite rekande efter en bra restaurang för kvällen. Vi satte oss på en bar och kollade på när fler båtar kom in och försökte finna en plats att ligga på. 
Vi konstaterade att det gäller att gå upp i tid om man ska få en bra plats i hamn för kvällen. 
Nu hade solen tittat fram och en det blev en härlig em i sittbrunnen med en kall GT. 
På kvällen en go middag och en liden glass som dessert på stans bästa glasshak som råkade ligga framför vår båt! 

Efter regn kommer solsken
Vi låg inblåsta ett dygn på Kolocep, en liten ö utanför Dubrovnik. Det var till att lösa korsord och lyssna på ljudbok. Inga restauranger öppna förutom hotellet och där fick bara hotellets gäster äta. 
Fru Blomqvist hade som tur var kyckling i frysen så det blev en god kycklinggryta med ris som trollades fram. 
Helt plötsligt vällde det in en massa små segelbåtar som sökte skydd, förmodligen en segeltävling. Då var det skönt att sitta inne i värmen och kolla på. 
Imorgon fredag skulle det bli bättre väder så då måste vi ta oss in i Aci marinan i Dubrovnik, handla och tanka vatten. 
Vår tank rymmer 600 l vatten och det har räckt till oss i fem dagar. 
En supertrevlig kille från Navigare, basemangern Alem fixade så vi fick ligga gratis vid kajen i stora hamnen. 
Med full tank med vatten och kylskåp proppat med mat släppte vi tamparna och gled ut mot nya äventyr. Solen stekte från en molnfri himmel och tanken var att vi skulle segla till Mljet och naturreservatet igen. Jag hade haft mailkontakt med den trevlige mannen som gav oss nybakt chokladkaka, bröd och citroner förra veckan när vi var där. Så himla vackert där och med hans mat och service i toppklass gör att man gärna vill återvända. 
Vi fick en fin vind och det var skönt och bara ligga i nätet och lyssna på ljudbok. På varje tur vi är iväg vill vi försöka hitta nya ställe, så när vi passerade ön Sipan bestämde vi oss för att titta lite närmare om viken längst in var mysig och där hittade vi verkligen en pärla. Några få restauranger, en liten market och några kajplatser med el och vatten, som ett kinderägg. Allt inbäddat i grönska och höga palmer. Här måste vi stanna! 
Middag i solnedgången på en restaurang som serverade den godaste grillade fisk vi någonsin ätit. Hit återkommer vi gärna fler gånger. När solen ramlat ner blev det en go kopp kaffe på båten och på kajen hördes de högljudda gubbarna som spelade boule.
Nästa morgon vaknar vi till ännu en dag med sol och klarblå himmel. Dessa veckor har det varit varannandagsväder med kyligare och sämre väder än vad vi är vana vid från tidigare år. Kroaterna säger att dom inte haft så kylig vår på länge. 
Idag blåste det knappt,så upp med codezero, det segel vi använder när vinden kommer rakt och snett bakifrån. 
Finns inget skönare än när man bara rör sig sakta fram, inget motorljud, bara ljudet av vågsvall. 
Ingen stress. Vi har ett mål men får se när vi kommer fram. 
Ett nytt oväder skulle dra förbi med stark vind i morgon och då är det lite roligare med en större hamn om man ska bli inblåst ett dygn. Det fick bli Korcula, en större ö där det finns möjligheter att roa sig i dåligt väder. 
Vi blev granne med en likadan katamaran som oss, med dansk flagg och en annan segelbåt med finsk flag, lite roligt!
På kvällen letade vi upp den mysiga terasskrogen vi åt på i fjor höst när vi var här med paren Hagenkötter & Pontho. Blev serverade av en trevlig kypare som varit handbollsspelare och mycket väl kände till både Lukas Nilsson och Kim Andersson. Kul!
Ett glas vin i sittbrunnen och lite FaceTime med goa vänner fick sätta punkt för denna mysiga lördagkväll.

Tvära kast!
Jag vaknade av att ett nytt stort fartyg kom och la till bredvid oss. Ett kryssningsfartyg från TUI.
Fick lite egentid med en go kopp kaffe och bara sitta och titta på när allt vaknar i hamnen. Alla fina färger med allt det gröna som möter den knallblå himlen, alla röda hustak och den friska luften blandat med dofter från nybakat från bagerierna. Helt magiskt! 
Innan frukost tog vi oss in på grönsaksmarknaden. Frukt, grönsaker, nötter och blommor ligger upplagda som konstverk. Vilken kommers! Vem skulle få oss som kund?
Idag skulle vi ta oss till Tivat som ligger i början av Kotorbukten. Vi skulle kolla in den kända lilla ön 
" Our Lady of the rocks"som byggts av människan med hjälp av sjunkande skepp fyllda med stenar. Låter intressant!
Vi hade tänkt oss att ligga kvar i Tivat denna natt eftersom det skulle bli sämre väder i morgon med mycket vind, men vid lunch var det så molnigt så vi ändrade planen. Bättre att klarera ut idag från Montenegro och ta oss tillbaka till den mysiga lilla hamnen i Cavtat. Där ligger vi skyddade i morgon när det ska bli sämre väder. 
När vi kommer ut ur bukten och runt hörnan är det plötsligt molnfritt och klarblå himmel igen. Alla molnen ligger över bergen. 
Vi parkerade oss i nätet med var sin ljudbok och solen värmde skönt. Två delfiner ville visa sig och hoppade upp framför båten. 
Efter några timmar droppade vi ankaret i Cavtat och vi kunde njuta av solen och härligt myller av människor på kajen. 
Säg den lycka som varar! 
En båt med portpoliser dyker upp och konstaterar att vi kommit från Montenegro och inte klarerat in båten. Vi tänkte göra det i morgon eftersom det var så sent på eftermiddagen och förmodligen stängt. (Detta borde vi ju kollat och inte likt oss)
Dom ville ha in oss vid kajen där vi skulle få vidare information. Egentligen skulle vi fått böter men om vi tog oss till Dubrovnik direkt och fixade med tullen där,skulle det lösa sig. 
Snacka om ändrade planer! Det fick bli kvällssegling i vacker solnedgång. 
Efter ett segt pappersarbete hos en överförfriskad hamnkapten, kunde vi utan böter med godkända papper leta upp en vik att övernatta i.
Det blev en lång dag med ett brett innehåll och nya erfarenheter. 
Imorgon ser vi fram emot nya äventyr.

Vaknade tidigt av att det vibrerade och brummade i vattnet. Jag gick upp och tittade och det var ett stort kryssningsfartyg som tuffade förbi vår båt.. 
Nu var jag vaken men skippern som somnade redan 21.30 igår sover som en stock. 
Vi sover som bäst när vi ligger på svaj med ankare. Inga förtöjningar eller fendrar som gnager mot någon brygga. Vi tar gärna dingen in till kaj och går och käkar, men sedan är det lika skönt att åka tillbaka till båten och på avstånd se när staden tystnar. 
Vi båda jobbar med människor och mycket ljud så lugnet och tystnaden betyder mycket. När väl skipper, Bengt vaknar efter 11 h sömn och solen har gått upp äter vi en go frukost. Vi planerar att segla längst in i Kotorbukten. Vi tänkte även bestiga berget och kolla in borgen från 1400- talet som vi läst om. Det blev en härlig härlig tur i bukten som påminner om de norska fjordarna med höga berg i olika gröna nyanser. Längst in i Kotorbukten vid kajen ser vi kryssningsfartyget som väckte mig på morgonen. Vi bestämmer oss för att återigen droppa ankaret i stället för att gå in i hamnen. Efter en stadig lunch på båten tar vi dingen in och kollar in gamla stan. Vi ger oss upp de 1350 trapporna till borgen ihop med en massa stirriga fransoser och hattbeklädda japaner med selfiepinnar som ska fotas på varje avsats. 
En glass i solen fick bli belöningen när vi kommit ner. Eftermiddagssol på båten och en go middag på kvällen i gamla stan.
PS
Den lille båten i mitten av dom tre små är My Elfri III.

Efter besök hos tullen och polisen var vi redo att ge oss iväg. Fortfarande svag vind så att äta frukost på vägen skulle funka. 
Väl utanför hamn så började gunget. Gammal sjö med vågor från alla håll och rak motvind, alltså inga segel som hade stabiliserat det. Fick i oss lite frukost och satte kurs mot Montenegro. 
Jag hade laddat med korsord och tidningar på paddan så det var att parkera sig i soffan. Skönt att kunna sitta inne när det småregnar och genom fönstret syns meterhöga vågor. 
Tycker lite synd om våra norska båtgrannar som idag seglar enskrovsbåt i detta väder. 
Efter 20NM är vi framme och då ska vi hitta tull och polis så vi kan klarera in oss i landet. Vi kunde till slut med en vind som tryckte in oss lägga till vid en hög stenkaj. Bengt skulle fixa papperna och jag vakta båten och fixa lunch. Under tiden jag håller på ser jag en segelbåt komma mot oss och jag går ut och erbjuder min hjälp att ta emot och fästa deras tampar. Jag ser att de har problem men skepparn bara tittar på mig och säger att det inte behövs.
Det slutar med att dom får gå ut och göra om det. Lika gott när dom underskattade min hjälp tänkte jag. 
Vi firade ankomsten till Montenegro med en något sen lunch med prsut och lite goda ostar. 
Eftersom det är så tidigt på säsongen och vädret inte är till sin fördel så kändes det ganska ödsligt när vi gled genom bukten. Häftigt med alla grönklädda berg runt om oss och små hus upptända. 
Vi var ganska trötta efter en hel dag ute till sjöss och bestämde oss för att bara droppa ankaret och inte gå in i någon hamn. 
Vi orkade inte heller sjösätta dingen och ta oss in och leta upp en restaurang, så det fick bli kylskåpsrens. Lite levande ljus och Johan Glans Youtube-klipp fick avsluta denna måndagkväll.

Då var det dags för våra gäster att mönstra av för denna gång. Vädret hade blivit bättre så dom passade på att göra gamla stan i Dubrovnik innan flyget skulle gå.
Vi fixade lite med båten, handlade lite på Konzum och gav oss sakta iväg mot Cavtat. Hamnen i Kroatien där man checkar ur landet. Vi passerad gamla stan på vägen och gled med cod-zero sakta söderut. En härlig dag i solen. Vi slukade snabbt dom 12 NM och gled in i bukten med den lilla staden. Där låg en båt redan från Navigare som visade sig vara ett gäng goa norrmän. Vi la oss på samma kaj. Lite ovanligt i Kroatien men det var ankare som gällde. Kul att få tillbaka detta sätt att lägga till. Gick kanon och vi fick lite hjälp av de norska sjömännen med tamparna i land.
Det blev lunch på första bästa ställe precis intill båten.
En liten sväng på stan sedan chillande i nätet. Vilken härlig liten by, Cavtat. Hade en förutfattad mening att det skulle vara en tråkig tullhamn men hade helt fel.
Nu kom en liten kalldusch. Man ville ha 1100 Kuna eller 1650 sek. Löjligt är nog rätt ord.
Middag på helt fel ställe. Vi hade inte gjort läxan utan hamnade på vinden på ett ställe med en praktikant till servitör som var supernervös att vi inte skulle vara nöjda. Lite jobbigt både för oss och honom. Han kommer bli en superkypare vad det lider.
Vi gick därefter en sväng på stan och inser att vi skulle gått till andra änden av kajen. Mycket trevliga krogar där.
Vi drog oss tillbaka med var sin sängfösare i sittbrunnen och kollade hamnlivet.

Vi kastade loss efter frukost. Idag skall vi gå till Dubrovnik och imorgon åker Genarparna hem. Tänk vad tiden bara rusar på.
Det friskade i rejält när vi kom ur viken så vi satte segel direkt. Vinden verkade komma från rätt håll så det skulle bli segla av. Härligt.
Det blev en skön halvvind in bland öarna utanför Dubrovnik. Alla njöt ombord och ingen reagerade på att det både gungade och blåste. Ibland upp mot 10 m/sek.
Sakta men säkert dog vinden och vred också så det blev rak motvind. Så det fick bli till att bränna diesel den sista biten in till ACI-marinan där vi hade bokat plats.
Vi bunkrade upp med diesel och fick via VHF koll på var vi skulle ligga. En bra bit in den trånga hamnen såklart. Det gick bra och alla överlevde. Strax efter öppnade himlen sig och regnet bara vräkte ner så den planerade turen till gamla stan ställdes in. Det blev till att hålla oss ombord och middag intogs även den på ACI-restaurangen. Lite snopet men så fick det bli.
Lite kul dock att vi fick syn på My Elfri II som nu har sin hemmahamn i Dubrovnik.
Här blev det toppnotering gällande hamnavgift. 1396 Kuna eller 2177 sek. Inte konstigt Kroatien tappat 30 % av sina chartergäster.

Paret i Okuklije slutar inte att leverera.
På morgonen fick vi nybakt frukostbröd, chokladkaka och ett knippe citroner.
Bara sådär.....

Idag blåser det till lite. Vi tuffade på i motvind på ca 10 m/sek. Det blev lite skumpig och blött men humöret ombord var det inget fel på. Efter en stund satte vi segel och kryssade längs Miljet. Det blev en härlig seglats med bra fart. Vi fick dessutom syn på ett gäng delfiner som följde oss på lite avstånd. Skepparen myste och hoppades på att det aldrig skulle ta slut. Men det gör det ju. Vi skall ner till ett ställe som heter Okuklije på Mljets norrsida. En liten mysig vik som vi besökt ett antal gånger. Ett mysigt par har en brygga långt in i viken där man ligger gratis om man äter på deras restaurang. Ett vettigt arrangemang. Deras dilemma är att vid deras kaj är det ganska grunt så det får bli katamaraner som kan lägga sig där. En viss begränsning för parets affärer. Vi lägger oss gärna där då det ligger mysigt långt in i viken. Fick ta en bild från förra besöket. 
Väl mottagna av paret som fixade både en extra lång landgång, el och skickade även över en handskriven meny. Dessutom kom det nybakat till kaffet. Härligt….
Middagen smakade kanon och dessutom till klart humant pris.
Lite eftersurr ombord och sedan gonatt. Imorgon skall vi mot Dubrovnik.

När alla hade torkat (läs slutat frysa) styrde vi vidare mot Korcula som är dagens mål. Marco Polos påstådda födelsestad. Marco Polo var en salt kille som upplevde en hel del under sin tid. Det finns bla en filmatisering på Netflix som är värd att se.
Man känner inte igen ACI-marinan i Korcula såhär i försäsong. Ganska glest i hamnen.
Vi hade lite problem med värmaren på babords sida och elvinschen behövde lite reservdelar och omsorg. Navigares jourtelefon är gott att ha och dom skulle skicka servicekille. Han kom verkligen också på utsatt tid. Vinschen fixades snabbt men det blev lite mer funderande kring värmaren. Hans självförtroende visade att han visste precis vad han höll på med men hans agerade och frågor sa något  helt annat. Men som av en händelse kickade han igång värmaren och det blev varmt på våra gästers sida. Lite osäker på om han bara hade en jäkla tur tackade jag för hjälpen och hoppades att värmaren även skulle starta imorgon.
Gänget hade redan satt sig till bords på muren men jag kom ifatt.
Nytt rekord för resan hittils angående hamnavgift som info för seglande läsare i Kroatien. 1030 Kuna eller ca 1600 sek. Löjligt är det ord man kommer på….

Alla hade sovit gott och vi kastade loss. Frukost fick bli på vägen. Det var sådär halvklart men förhoppningen och prognosen sa att det skulle bli klarblå himmel efter någon timme. Vi får väl se. Det blev en trevlig segling i lugn takt i 5 m/sek.
Vi droppade ankaret i en vik på Loviste, längst ut på västspetsen på Peljesac. En liten pärla på vägen och ”alla” skulle nu bada.
En del mer än andra…..

Lite sorgligt att vinka av besättningen. Men fy vad kul vi haft. Ont i skrattmusklerna och det kommer nog sitta i ett tag.
Det blev till att städa upp och förbereda båten till nästa gäng. Annette, syster Maria och gamla kompisar Anne och Bengt som är i antågande.
Jag hann med en 5 km lång runda längs strandpromenaden innan jag stannade till på restaurang Ankor för frukost.
På vägen till båten fixade jag lite bubbel som välkomstdrink till gänget. Plötsligt stod dom på kajen. Verkligen kul att se alla igen. Det blev lite lunch på torget och mycket tösafnitter. Dom var hyggligt trötta efter en tidig morgon. Vi kastade loss och tuffade sakta mot Sucuraj på Hvars östspets som är dagens mål. En liten mysig hamn som vi besökt förr. Det blev en lugn tur. Någon hade lite oro på att det skulle gunga men det löste sig. Det var hyggligt platt vatten.
Av någon anledning var det många båtar i hamnen vilket vi aldrig sett tidigare. Fick dock en bra plats på bryggan längst in. 400 kuna (600 SEK) är ju helt ok.
Middag på den lilla Konoban i hamnen sen gonatt.